Det finns i princip två huvudgrupper av druvsorter som odlas en som man äter som frukt och en som man gör vin på. Inom dessa grupper finns det sen tusentals olika sorter och variationer. Enligt statistik från den internationella vinbyrån OIV ( office de la Vigne et du Vin) med säte i Paris finns det länder som har en betydande export av färska druvor och russin med odlingsarealer som är mycket större än de vinproducerande länderna , tex Turkiet och Iran som ligger på fjärde respektive sjätte plats när det gäller odlingsarealen. I relation till vinproduktionen så ligger som bekant Frankrike , Italien och Spanien i topp. Den totala vinkonsumtionen är fortfarande störst i Frankrike med 35 miljoner hl. Tätt efterföljande av Italien med 31 miljoner hl följt av USA , Tyskland, Spanien och Argentina. .
Vinsorter
Det finns tre huvudtyper av vin , lättviner, mousserande viner och starkviner. Lättvinerna består till största delen av bordsviner med en alkoholhalt mellan 8-14%. En liten del av lättvinerna är fina och stora viner och framställs endast under gynnsamma år i Frankrike och Tyskland.
Till Aristokraterna räknas vinerna från Bordeaux , Borgogne och från Rhenlandet. Mousserande viner finns i ett stort antal från de flesta vinproducerande länder med en skiftande kvalité från de söta billiga till de dyra fina årgångschampagnerna. Starkviner varierar också mycket i fråga om kvalité och pris. Skillnaden i kvalité och pris när det gäller alla vintyper beror på en mängd omständigheter. Några faktorer är druvsorter , jordmån , vingårdarnas belägenhet , klimatiska förhållanden såsom soltimmar och nederbörd , ambitionen hos vinmakaren , stolthet och traditioner bara för att nämna några.
Kvalitetsklasser
I Europa finns det olika kvalitetsklasser för viner. Regelverket finns för att skydda både konsumenter och producenter. Ingen vill ju släppa ut ett dåligt vin på marknaden som ger regionen ett dåligt rykte lika lite som konsumenten vill köpa ett undermåligt vin. Reglerna är självfallet strängare för kvalitetsviner än för bordsviner, men för båda gäller att vinet är tillverkat efter ursprungsreglerna samt att vinet har godkänts i en blind provsmakartest. EU´s regler för kvalitets- och bordsviner har olika tillämpningar i varje land.
I Europa finns det också oklassade viner. Det är viner som inte går att klassa p.g.a. låg kvalitet eller viner som bryter mot ursprungsreglerna. Många av dessa experimentviner görs på högklassiga druvor som håller en mycket hög kvalité och är mycket prisvärda. I Italien började man för några år sedan experimentera i Toscana med andra druvor än de som regelverket tillåter. Hela vinvärlden blev positivt överraskade av resultatet. Det blev fantastiska viner som likväl fick säljas under den enklaste beteckningen. I vinkretsar pratar man nu om dessa nya supertoscaner. Detta har genererat en helt ny experimentlusta bland de konservativa odlarna.
Även i övriga världen finns myndigheter som övervakar vinproduktionen ur kvalitetssynpunkt, men reglerna är betydligt friare. Detta innebär att vinmakare från Kalifornien, Sydafrika och Australien har blivit skickligare att tillverka viner på nytt sätt, med nya druvblandningar och metoder. De är numera eftersökta som konsulter i Europa under betäckningen, The Flying Winemakers.
Frankrike
Vin som handelsvara har haft en stor ekonomisk betydelse för Frankrike ända sedan romartiden ca 600 f.Kr. , då de första odlingarna anlades runt Medelhavet. Idag odlas vin på 930.000 hektar och Frankrike är en av världens största vinproducenter. Vinområderna sträcker sig från det varma Medelhavet till de kalla nordliga distrikten som Champagne , Chablis och Alsace. I de kalla nordliga områdena produceras lätta viner och Champagne som framställs av druvsorterna Pino Noir , Pinot Meunier och Chardonnay. Chablis vinerna som räknas till världens bästa och görs på Chardonnay druvan. Alsace är känt för sina fina torra viner och framställs på inte mindre än åtta olika druvsorter , Riesling , Gewurztraminer , Pinot Gris , Pinot Blanc , Pinot Noir, Muscat , Sylvaner och Chauselas.
1855 fick Frankrike sina första vinklasser indelade efter slotten och områdena i Bordeaux , 5 cruèr. 1936 fick man ett gemensamt klassningsystem för hela landet AC , Appellation Controlle. AC vinerna utgör ca 35% av allt vin som produceras. För att få stämpeln AC måste ett område bli godkänt och uppfylla reglerna som bestäms utifrån de traditioner , skördeuttag och produktionsmetoder som varje region har utvecklat. I Frankrike heter den högsta kvalitetsklassen AOC, Appellation d`Origine Controlée. VDQS , (Vin Delimite de Qualite Superieure) är en mellankategori och är viner som väntar på att få AC status. Det diskuteras också att införa en superkvalitetsklass, AOCE (AOC Excellence).
I Frankrike precis som i Tyskland finns det många nyskapande vinbönder som vill pröva nya sorter och utveckla nya metoder men dessa viner får då bara klassificeringen Vin de Table. 38 % av Frankrikes totala vinvolym är bordsviner. En ny klass har införts Vin de Pays ( lantvin) och skall hålla en litet högre kvalité , 15 % av dagens produktion är lantviner. Franska viner som inte är klassade används enbart för spritdestillation.
Italien
Det var etruskerna under 700 f.Kr som först systematiskt kultiverade druvor i Italien. Även om det var grekerna som etablerade de första vinodlingarna i Massilia ( nuvarande Marseilles) Romarna spred vintekniken och kunskapen och vinhandeln utgick då från Pompeji tills staden blev lagd i aska i samband med vulkanutbrottet 79 e.kr. Genom kristendomens utbredning och det västromerska rikets undergång avtog vinets status och lönsamhet som näringsgren. Det var först senare när handelsstäder som Genua , Florens och Venedig blomstrade som vinhandeln återupptogs med viner från Bordeaux , Bourgogne , Rhen och Doanu. I själva Italien var det endast klostren och munkarna som bevarade vinodlingstraditionerna och det var först långt senare under 1800 talet som itlienarna med hjälp av franska oenologer kunde utveckla sina viner som Barolo , Brunello och Chianti och skapa sig ett världsrykte.
I Italien fanns det bara två kvalitetsklasser från början, Vino de Tavola( bordsviner) utan geografiskt ursprung och årgång och DOC viner , Denominazione di Origine Controllata (kvalitetsviner med ursprungsbeteckning och årgång) som är motsvarigheten till franska AOC. Eftersom det ganska snart blev otillräckligt med bara två klasser för att göra kvalitativa skillnader infördes i början av 1980 talet DOCG ( DOC e Garantita) , För dessa viner gäller ett lägre skördeuttag och hårdare produktions regler och längre lagringstid. I tillägg så infördes också IGT klassen , Indicazione Geografica Tipica , Lantviner med geografisk ursprungsbeteckning.
I Italien finns nog den största mångfalden av vitis vinifera även om hälften av odlingsarealen består av sorter som Sangiovese , Trebbiano , Cattaratto Bianco , Barbera , Montepulciano för att nämna några mycket vanliga sorter.
Spanien
Vinodlingen i Spanien härstammar från Fenicierna som redan 1900 f.Kr bosatte sig där. Odlingstekniken vidarutvecklades och systematiserades av Grekerna på 700 talet när dom koloniserade medelhavsområdet. I Spanien växer uppskattningsvis runt 600 sorter. 15 av dessa betecknas som rent spanska och utgör ca 75% av odlingsarealen. Garnacha Tinta är den i särklass mest odlade blå druva , känd i Frankrike som Grenache och ingår i tex i Chateauneuf du Pape vinerna. Tempranillo är den äldsta spanska rödvinsorten. Andra blå druvor är Carinena , graciano , Tinto de Toro , Mencia , Monastell och Bobal.
Enligt den gamla spanska vinlagen indelas vinerna i fyra klasser; Vinos de Mesa ( bordsvin ), Vino de Pago (Lantviner) , DO, Denominacion de Origen ( kvalitetsvin) , DOC . Denominacion de Origen e Controllata (högre kvalitetsklass) När den nya vinlag kom till 2003 utfärdades två nya klasser. Det var bordsviner med områdesbeteckningar ( Vino de Mesa con Indicacion Geografica) och viner från enskilda vingårdar ( Vino de Pago).
Tyskland
Det var romarna som systematiskt började odla vin vid Mosel och Rhen som Karl den Store utvecklade på 800 talet. Karl den Stores visioner och vinhandelns ekonomiska betydelse har satt stor prägel på tysk vinodling. Klostren på 1000 talet förde kunskapen vidare och under 1100-1200 talet växte Tyskland till Europas största vinexportör. Handelstäder som Köln och Frankfurt exporterade vin till England , Skandinavien och Baltikum, exporten uppgick då till omkring 100.00 hektorliter/år. Mellan 1100 -1600 talet omfattade vindolingarna i landet 300.000 hektar , dvs tre gånger så mycket som idag.
I Tyskland får man i princip bara odla fem sorter om man vill ha sitt vin kvalitetsklassat , Sorter som får odlas är Kerner , Riesling , Muller-Thurgau, Ruländer och Blauer Spätburgunder ( Pinot Noir). Väljer man andra sorter så kommer vinet automatiskt att klassas som bordsvin ( taffelwein).
Det finns fyra kvalitetsklasser; Taffelwein (bordsvin) , Landwein (lantvin) , Qba (kvalitetsvin utan predikat, QmP ( kvalitetsvin med predikat). Tyska viner klassificeras efter mognadsgraden ,dvs sockervärdet. Av de minst mogna druvorna framställs taffelwein resten får beteckningen qualitätswein som sedan indelas i olika kategorier. QbA viner kommer från områden där man har chaptaliserat musten ,dvs tillsatt socker. QmP (Qualitätswein mit Prädikat) är vin från mogna druvor med indelningen , kabinett , spätlese , beerenauslese , trocken och eiswein. Många fina viner från Tyskland är klassade som taffelwein p.g.a. att dom görs på andra sorter och metoder än det tyska vinregelverket tillåter
Rieslingdruvan andel av den totala odlingsarealen är ca 21% och intar därmed första plats tätt följt av Muller-Thurgau som tillsammans motsvarar ca 45 % av den totala vinarealen. Rieslingen härstammar förmodligen från de vilda vinrankorna ( vitis silvestris) som då växte i skogarna runt Rhen. Har odlats sedan 1000 talet men fick sitt genombrott först på 1600-1700 talet. Andra vanligt förekommande druvor är: Muller-Thurgau framtagen i Geisenheim 1882 av Herman Muller. Kerner som kom till 1969 genom en korsning mellan Trollinger och Riesling. Silvaner var på 1950 den dominerande sorten. 1916 korsade George Scheu , silvaner x Riesling och framställde Scheu/Sämling88. En annan förekommande sort som Bacchus utvecklades från Silvaner x Riesling x Muller Thurgau. I Tyskland är det mest vita druvor som odlas (80%). Rödvin odlas bara marginellt ca 20%. Men rödvinstillverkningen är på stark frammarsch tack vare en mycket bra prisutveckling.
Världens vinproduktion
Vinkonsumtionen i världen ligger runt 23 miljarder liter. Frankrike och Italien dominerar både vad gäller konsumtion och produktion men deras andel har minskat. 1980 stod man för 45% av världens vinkonsumtion men den har sjunkit till 27%. I Europa är Italien och Frankrike de största vinländerna med ca 33 % vardera av Europaproduktionen, Spanien kommer på tredje plats med 19 %.
Världsproduktionen
Europa - 62 % USA - 8 %
Argentina - 4 %
Australien - 3 % Chile - 2 %
Sydafrika - 2 %
Övriga - 19 %
(källa EU):
Jämför man istället odlingsarealen så är Spanien störst i världen med 1,2 milj hektar, därefter kommer Frankrike (930.000 ha), Italien (909.000 ha), Turkiet (602.000 ha) och USA (357.000 ha). Anledningen till att inte Spanien också toppar produktionen beror på vattenbrist och medvetet vald låg avkastning (= högre vinkvalitet). Spanska och Italienska viner är dock de mest populära på Systembolaget.
Vin är hälsa
Vin som medicin rekommenderas redan i Bibeln på flera ställen. Bland annat ordinerar Paulus vin som bot mot magkrämpor. På systemet kan man faktiskt köpa Moselvin från en producent som heter Doctor. Namnet härstammar från 1360. Då var ärkebiskopen i Trier svårt sjuk och läkarna kunde inget göra. Men någon rekommenderade honom att dricka ett vin från just denna vingård vid Bernkastel. Ärkebiskopen tillfrisknade genast.
Vi kan utgå från att konsumtion på nivån ett glas vin per dag, och ibland två glas, inte är skadligt utan istället har goda hälsoeffekter. Dels på grund av ökad blodgenomströmning och dels på grund av avslappning. Vissa viner gjorda på speciella druvor kanske också har nyttoeffekter för hjärta och kärl. Vin har ju faktiskt fungerat som medicin och antiseptika i tusentals år.
Under 1980-talet jämfördes kostvanorna i Frankrike med USA samt motsvarande hälsobild bland befolkningarna. Det konstaterades att fransmännen åt mer mat med farliga fetter än amerikanerna, de rökte mera och motionerade mindre. Likväl hade fransmännen 40% mindre hjärtinfarkter. Den enda förklaring man kunde hitta som gällde generellt över hela Frankrike var konsumtionen av vin. Frankrike är ju stort och matvanorna är olika i olika delar av landet, från det smörfrossande Bretagne till det olivoljade Provence. Men vin dricks ungefär i samma omfattning över hela landet.
Detta blev upptakten till den forskning som numera har visat att moderat vinkonsumtion minskar risken för hjärtsjukdomar genom att öka halten av det goda HDL-kolesterolet. Man upptäckte också att vin innehåller antioxidanter som hindrar det skadliga LDL-kolesterolet att oxidera. Sådana oxider kan fastna som plack i blodkärlens väggar och dels hindra genomströmningen och dels ryckas loss för att fastna någon annanstans som en propp. Vinet gör också att artärernas muskler slappnar av så att de inte kontrakterar och bromsar blodflödet med ökat blodtryck som följd.
Detta bekräftas också av medicinska erfarenheter sen flera tusen år tillbaka. Läkemedelsindustrin är självklart intresserad av att veta vilka ämnen i vin som är de verksamma här. Man har hittills funnit över 200 sådana ämnen som fungerar som antioxidanter. Några av de mest kraftfulla antioxidanterna i vin är flavonider och tanniner, ämnen som kommer från druvskalen. Man har konstaterat att flavoniderna i rödvin är 10-20 gånger mer kraftfulla än motsvarande i grönsaker.
Magbesvär
Helicobacter pylori är en bakterie som sätts samman med magsårsbesvär och inflammationer i magsäcken. Forskning har påvisat ett omvänt förhållande mellan alkohol och förekomsten av denna bakterie, dvs de som drack mindre alkohol hade högre förekomst av infektioner. I den konventionella medicinska opinionen betraktas alkohol fortfarande som en irritant som kan utveckla maginflammationer.
Åldersdiabetes
Typ 2-diabetes kommer i medelåldern, ofta på grund av överviktsproblem. Den normala ordinationen är viktminskning, diet och behandling med medicin. Det har också gjorts en studie av 21.000 läkare i USA som hittills visar på minskad riskfaktor för dem som tar alkohol i moderat omfattning, dvs en drink per dag.
Stroke
Det finns två sorters stroke. Den mest vanliga (80%) är när blodkärl i hjärnan täpps igen, varvid området bakom proppen dör p.g.a. syrebrist. Den andra är när blodkärl brister och inte längre kan försörja bakomliggande vävnader med syre. Det förstnämnda liknar infarkter då kranskärl i hjärtat sätts igen av proppar. Vin har samma skyddande effekt i hjärnan som i hjärtat. Däremot finns inget samband mellan vinintag och brustna blodkärl i hjärnan.
Baksmälla
Vår lever är dimensionerad för att bryta ner en drink i timmen. Detta tyckte Vår Herre kunde vara en lagom dos. Finns det då mera alkohol i depån så går överskottet runt i kroppen och slår på andra organ. Levern gör så gott den kan men glukosnedbrytningen fungerar nu sämre. Detta innebär att vi tappar blodsocker, vilket gör oss okoncentrerade. Förlusten av blodsocker ger signal till bukspottskörteln att producera mera insulin och detta får oss att svettas och skaka. Pulsen ökar och blodtrycket stiger. Många hjärtinfarkter inträffar faktiskt som dagen-eftersymptom. Njurarna arbetar med de urindrivande effekten från alkoholen och detta gör att vi också förlorar vätska. Tyvärr innebär det inte bara täta toalettbesök utan också att blodet tappar viktiga elektrolyter - natrium, kalium, kalcium och magnesium. Hjärnan urvattnas dock inte, tvärtom så sväller den. Det innebär att frontloberna pressas mot kraniet. Hjärnan själv kan inte känna smärta men det kan membranet som omger hjärnan.
Benskörhet
Efter menopausen drabbas kvinnor av minskad bendensitet. Den normala behandlingen är östrogen och kalcium, men stor försiktighet måste iakttas om det finns risk för cancer, i synnerhet om kvinnan har haft detta tidigare. I vinets resveratrol finns ett östrogenliknande ämne som har en skyddande effekt mot benskörhet. Men vid cancerrisk, och då läkaren har beslutat att inte tillföra östrogen, kan vinet ge en kontraeffekt. Prostata Det har visat sig att män med moderat konsumtion av alkohol har lägre frekvens av prostatabesvär än nykterister.
Kronisk trötthet
Här har vi lämnat läkarvetenskapen och istället kommit in på centraleuropeisk folktro. En blandning av Cabernet Sauvignon, rosmarin och salvia sägs hjälpa mot trötthet. Kuren ska tas tre gånger om dagen och tillämpas vid kuranstalter.
Vinallergi
Har man riktig otur kan man vara drabbad av vinallergi. Vin innehåller över 800 ämnen och däribland svavelföreningar som har uppgiften att skydda vinet från bakterieangrepp och oxidation. Halvtorra och söta viner har mest svavel eftersom svavel har tillsatts för att stoppa jäsningen. Vita viner innehåller mera svavel än röda viner eftersom de senare redan har ett oxidationsskydd via tanninet. Svavel är också en naturlig beståndsdel i vin eftersom svaveldioxid bildas vid jäsningen.
Svavel finns således även i "ekologiska" viner. Ungefär 1 % av mänskligheten är överkänslig för svavel. Bland astmatiker är siffran 5 %. Vid normal föda får man i sig ca 160 milligram svavel per dag via sallad, frukt, räkor, öl exempelvis.
Tannin är också ett ämne som kan vålla överkänslighet. Det kommer från druvskalen, särskilt i röda viner, men kan också komma från ekfat. Tanninet påverkar vårt serotonin och kan orsaka huvudvärk. Tannin finns också i te, soya och choklad. Är man allergisk för dem så gäller det tyvärr rödvin också. Vitt vin är bättre eftersom det bara innehåller 4% av de röda vinernas tanninmängd.
En tredje allergiorsak kan vara histaminer som också finns mera i röda viner än i vita. Histaminer finns särskilt i rödviner från varmare områden, där druvorna fått mogna ut och innehåller lite syra. Histaminer utvidgar blodkärlen och orsakar huvudvärk. De finns också i rökt kött, citrusfrukter, choklad, vissa lagrade ostar mm.
Att det finns en mängd nyttiga ämnen i vin står nog utom tvivel även om forskarna aldrig får ta något för givet. Men konstigt nog är det först under den senaste tiden som viners samband med hälsa har börjat studeras.
Resveratrol
Den mest intressanta antioxidanten heter resveratrol. Detta är ett ämne som finns i druvskalen och som druvorna använder för att skydda sig själva från svampangrepp, dvs ett slags antibiotika. Eftersom röda viner jäses tillsammans med sina skal anses att just rödvinerna innehåller särskilt mycket resveratrol. Druvor som växer i kallare klimat har dessutom mera resveratrol eftersom risken för svampangrepp där är högre. Intressant är att ojäst druvsaft, dvs juice, inte innehåller resveratrol. Det är ett ämne som frikopplas i samband med jäsningen.
Förhoppningarna på resveratrol är mycket höga eftersom den också tros ha en anti-cancereffekt. Men mycket återstår att utröna innan detta kan tas för faktum. Än så länge har undersökningar mest skett in-vitro, dvs i konstgjorda miljöer men också nu i bananflugor och maskar. Man vet ännu för litet om dess nedbrytningsprodukter och effekterna på levern. Reservatrol har också visat sig ha en östrogenliknande effekt. Detta kan ha en negativ inverkan på kvinnor som har risk för att utveckla bröstcancer men en positiv effekt på de kvinnor som befinner sig i menopausen. Hur mycket ska man då dricka för att få del av de hälsosamma effekterna? Något generellt svar finns inte. Detta måste avgöras beroende på kön och kroppstorlek. En allmän rekommendation till kvinnor är ett glas rött om dagen och till män ett-två glas.
Källa: (Vinfakta)
