Vinrankan är en klängväxt som snabbt klättrar iväg. Det innebär att knopparna som sitter överst på grenarna utvecklas först och med hjälp av ett hormon som utsöndras hindras lägre sittande knoppar att utvecklas. Det är bland annat därför som vinplantorna måste beskäras varje år. Vinrankan har en enorm växtkraft och skall helst beskäras två gånger om året , dels under vintern, dels under växtperioden. Beskärningen kan göras efter det att stocken fällt sina blad på hösten eller innan saven stiger på våren.

Tidpunkten för beskärning påverkar tiden för tillväxt och blomning! Det är en grundregel som man skall försöka hålla i bakhuvudet. Den erfarne odlaren beskär så sent som möjligt. I vissa regioner beskär man inte före den Helige Vincents dag den 22 Januari , som också är vinodlarnas skyddshelgon. Tidigt eller sent , en sak är i alla fall säker , man måste vänta tills alla blad fallit av så att saven transporterats tillbaka till stammen och ädelveden. Först då avslutas alstringen av de reserver som plantan skall leva på under vintern och som skall ge en bra start följande vår. I lägen där frosten kan slå till under våren är det klokt att fördröja blommningen så länge som möjligt och odlingar i sådana lägen beskärs så sent som möjligt med en lång beskärning

I mången vinlitteratur läser man att en vinplanta bör beskäras i december/januari. Detta kanske gäller för Sydeuropa men i Sverige är just denna period den kallaste. Beskär man när det är som kallast riskerar man att de yttersta knopparna kan dö. För att minska risken för tillbakafrysning av knopparna brukar vi på Henriksdal beskära plantorna i mars/april, då den värsta kylan är över. Dessutom är det mycket trevligare att stå i vårsolen och klippa plantorna än i full snöstorm. Givetvis ökar risken för blödning och eventuella svampangrepp, men enligt de senaste rönen och studierna från Tyskland så har det ingen större betydelse för plantans fortsatta utveckling.

När man beskär är det viktigt att komma ihåg att klasarna kommer på årsskotten. Målsättningen skall vara att skapa så mycket nyväxt som möjligt på plantan. En vinplanta kan beskäras med både kort och lång sporre. En sporre är en utväxt från förra årets gren. Vid kort sporre krävs det oftas att stammen förlängs i sk. Cordoner , dvs förvedade armar som sticker ut från stammen. På dessa armar kan nya sporrar växa ut med ca 15 cm mellanrum. Hur mycket en vinplanta skall beskäras första året är till största del avhängigt av hur stor tillväxten har varit under det första året. Den kan variera mellan några centimeter till ett par meter. På svaga plantor plockas druvklasarna bort , men på kraftigt växande plantor kan man gott ha ett par klasar kvar. Risken är om man låter för många klasar växa fram att man får en hämmad utveckling av rotsystemet med dålig tillväxt de kommande åren.

Gallring

Grundregeln säger att ju lägre uttag dvs avkastning/hektar desto högre kvalité får man på druvan. Genom hård gallring hålls uttaget nere, mer näring går till klasarna och druvorna blir större och saftigare. Gallring är arbetskrävande men nödvändigt för att rensa bort vildskott och outvecklade druvor. Vildskotten kommer både från rot och stock och bör rensas bort så fort som möjligt. Det finns vissa druvsorter som har förmåga att kraftigt öka produktionen då andrahandsgenerationen druvor plockats bort, men dessa hör till undantagen. Görs bara en gallring skall den ske strax innan druvorna börjar mogna, dvs innan de börjar producera socker och färg. Grenarna brukar också toppklippas efter gallringen och de nedersta löven tas bort på stockens skuggsida. Detta för att upptorkande vindar skall komma åt bättre för att motverka röta och ge en ökad solexponering

Gobelet

 En vanlig metod som används är Gobelet. Fördelen med Gobelet är att inga ståltrådar behöver användas men nackdelen är rankorna hamnar närmare marken och risken för sjukdomar ökar. Gobelet liknar mest en krona där fem armar lämnas som krona. Fördelen förutom ståltråden är tidsvinster under beskärningsperioden , rankan klarar torka bra och saven fördelas jämt i kronan. Planeringskostnaden är också mindre då man slipper tråd och stöttor och slipper underhåll på dessa.

Royat

Royat varianten finns i simple och double dvs en respektive två armar åt vardera hållet eller som fransmännen säger baguetter. Fördelen med denna beskärningsmetod är att vingården blir lättarbetad , solen kommer åt lättare och upptorkande vindar blir effektivare efter regn, smittrisken blir också mindre. Royat brukar också vanligtvis ge mer frukt. Är risken stor för frost på våren är det en stor fördel att få upp stocken. Nackdelen är att saven och växtkraften kan fördelas ojämnt. Grundregel är ett lagom stort bladverk och rätt mängd sol. Royat är nog den mest förekommande metoden.

Guyot

Guyot finns också i simpel eller double och liknar mycket på Royat. Skillnaden är att här låter man den långa sporren bilda cordoner som sedan klipps ned och ersätts av nya sporrar som tas fram till nästa säsong. Till skillnad från Royat låter man inte cordonerna förveda sig och bilda stam.

Sylvoz

Sylvoz är ett högt uppbindningssystem ca 1,5 meter ovan mark. Det finns flera versioner av Sylvoz men det som är mest karakteristiskt är att skotten hänger ned från cordonerna. Hög Sylvoz beskärs med lång sporre. Är vanlig i Italien där den har sitt ursprung. Lämpar sig för områden med tidig majfrost eftersom frosten inte kommer åt knopparna som sitter högre upp.