Henrikdals vingård ligger i utkanten av Blentarp i södra Skåne. Verksamheten på gården är i första hand inriktad på träning, utbildning och försäljning av hästar. Ragnar Bengtsson, en av Sveriges välkända beridare, före detta förbundskapten för landslaget och numera manager för H&M teamet, driver gården tillsammans med Paula Törnqvist, som också är ett känt namn inom ryttarkretsar och tävlingssammanhang. Båda har haft stora framgångar i större internationella tävlingar med flera OS bakom sig. Henriksdals vinodling anlades 1999 av Per-Ola Törnqvist , vinbonde och eldsjäl bakom projektet i syfte att utvärdera om det är möjligt att få fram druvor av god kvalité i Sverige för vinframställning.

Avsikten med den här hemsidan är att den skall kunna vara till stöd och hjälp för alla nybörjare och pionjärer som har tagit sig an utmaningen att försöka sig på vinodling i Sverige. När man börjar sitt odlande så är det många frågor och problem man stöter på under resans gång och det kanske inte alltid är så lätt att hitta svaren. Informationen på hemsidan är till stor del en sammanfattning av det som finns att läsa ur vinlitteraturen och från publicerade artiklar i ämnet. Men hemsidan är också präglad av egna erfarenheter som gjorts under snart 6 års vinodlande i Skåne och under svenska förhållanden. Redaktören vill därför inte garantera sakriktigheten och emotser tacksamt alla synpunkter och åsikter i ämnet för att inte bidra till att oriktig information sprids på ett felaktigt sätt.

P-O Törnqvist

Henriksdals Vingård den 6 Juni 2005

Vindruvor har odlats i Sverige de senaste 250 åren och bevisligen även under medeltiden när kristendomen kom till Sverige med munkarna. Druvorna odlades då i klosterträdgårdarna för att förse kyrkorna med nattvardsvin enligt påbud från påven i Rom. Ölet var ju sedan vikingatiden den vanligaste drycken i Norden men var inte accepterad av den romerska kyrkan. Genom reformationen på 1500 talet stängdes klostren och vingårdarna försvann. Kunskapen gick förlorad och vinet började istället importeras från Sydeuropa mycket tack vare den ökade handeln och utvecklingen av sjöfarten.

På 1700 talet odlade de flesta slott och herrgårdar sina egna druvor i orangerier, då i första hand som frukt för att ätas och inte för vinframställning. På 1800-talet började landets handelsträdgårdar med kommersiell odling för försäljning. Men detta dog ut när transportsystemet under början på 1900 talet gjorde de möjligt med billig import av frukt och druvor söderifrån. Under den senare delen av 1900 talet började hobbyodlare att satsa på vinodling och sedan 1990 talet har nu intresset för vinodling tagit fart igen. Bara i Skånetrakten finns det idag ett 30-tal odlare och enligt uppgifter från Föreningen Svenska Vinodlare så uppskattas det totala antalet odlare i Sverige till omkring 50-60 st.

Enligt alla experter så skall det vara näst intill omöjligt att odla druvor på våra breddgrader med sådan kvalité att det lönar sig för vinframställning. Dagens vinproducenter hittar man normalt mellan 30 - 50:e breddgraden där också merparten av världens vin produceras. Skall man odla vin i Sverige som ligger norr om 55:e breddgraden ställer det höga krav på lämpliga odlingsplatser och köldtåliga sorter. I norra Europa är det svårt för druvorna att uppnå full mognad, vilket resulterar i låga sockervärden och sämre kvalite. Det kan i vissa fall kompenseras av rikare aromer och högre syravärden som är vanligt i druvor som inte uppnår full mognad. Ibland kan det till och med vara en fördel för druvan att mogna långsamt. Ett bevis på detta är de vita vinerna av hög kvalité som produceras i Tyskland och Norra Europa.

Vin enligt EU:s regelverk är hårt reglerat och allt vin i princip måste vara tillverkat på druvsläktet Vitis Vinifera. Vi som odlar uppe i de mer nordliga och kallare länderna ( i klimatzon A tillsammans med Tyskland , Belgien , England , Danmark , Norge) prövar nu andra druvsläkten som är mer klimatanpassade till våra förhållanden. I Tyskland har man under många år systematiskt korsat fram arter från familjen Vitis Riparia ( Nordamerika) och Vitis Amurensis ( Kina) med Vitis Vinifiera och fått fram tåligare sorter. Detta är nu under utredning och många nya sorter har blivit godkända. De nya interspecifika sorterna har visat sig vara mycket lämpliga för våra lite kallare breddgrader.

Frilandsodling i Sverige är en utmaning då de flesta sorter från Europa har en begränsad tid mellan blomning och fruktsättning. Rena Vitis vinifera sorter har också en dålig härdighet mot kyla och skydd mot sjukdomar. För att få fram druvor och stockar som kan klara låga temperaturer har man korsat Vitis Vinifera med Vitis Amurensis och Vitis Labrusca och fått fram köldtåliga sorter. Rondo , Phoenix Orion , Regent är några exempel på hybrider som är framtagna i Tyskland som är motståndskraftiga mot sjukdomar och köld. Dessa sorter har också blivit accepterade av EU för vinproduktion trots att de genetiskt inte utgörs av 100 % Vitis Vinifera. Idag odlas hybrider med framgång både i England och Danmark. I Sverige odlas nu lite varstans dessa interspecifika sorter och även andra hybrider från Baltikum och Östeuropa. Detta med förhoppning om att kunna få fram druvmaterial av hög kvalité som skall lämpa sig väl för vinframställning i vårt land.

På Henrikdals Vingård odlar vi bl.a härdiga interspecifika sorter från Baltikum med ursprung från familjen Vitis Labrusca , för många kanske mer känd som staketdruvor. Druvorna importerades och förädlades först av Göran Erlandsson , en mycket känd fruktodlare från Halstahammar som i hela sitt liv har hållit på med frukt och bärodling. Han har sedan ett tiotal år forskat på att ta fram sorter som kan odlas utan gifter och kemikalier och som även skall klara ett kallare klimat. Andra interspecifika sorter framtagna från forskningslaboratoriet i Geilweilerhof prövas också såsom Regent och Rondo och även TP 27-1 en ny sort från Minnesota och Hasansky Sladski som just nu utplanteras i stora mängder i Canada. Regent och Rondo har odlats i Danmark i mer än ett decenium med stor framgång och där man nu också kommersiellt framställer vin på dessa sorter. Försök med rena Vitis vinifera sorter som Riesling har också gjorts men med ringa framgång.

I maj 1999 blev Sverige godkänt som vinland och EU:s 14:e vinnation med en kvot på 250.000 liter/år motsvarande 90 hektar vilket kan jämföras med 3.4 miljoner hektar som är den totala odlingsytan för vin inom EU. 2003 var 9,1 ha vinodlingsmark registrerad i Sverige som då hade en registrerad produktion på 600 liter vitt vin och 200 liter rött. År 2004 hade produktionen ökat till 1900 liter vitt vin och 500 liter rött vin. Man skall komma ihåg att detta är siffror från den areal som är registrerad och de volymer som folhäsloinstitutet fått in. Idag finns uppskattningsvis ca 40.000 stockar på svenska vinfält så med all säkerhet kommer produktionsiffrorna skjuta i höjden inom snar framtid.

Att Sverige har blivit godkänt av EU betyder att odlare nu kan få bidrag till både nyproduktion och export. Förändringar i alkohollagen kommer kanske också snart att göra det möjligt med gårdsförsäljning som man har i Finland. Kommersiell odling och framställning av vin faller under EU:s marknadsreglering av vin vilket i praktiken betyder att jordbruksverket (som är EU:s kontrollorgan) måste klassificera och godkänna sorter som är lämpliga för vinframställning. För att få en druvsort godkänd måste den vara av sorten Vitis vinifera eller en korsning mellan den och andra arter av Vitis, (men inte med större genetisk inblandning än 1/8 från andra sorter) Det finns inga andra krav med avseende på odlingsbarhet , smak och andra egenskaper. I Sverige finns det idag fyra odlare som har sökt tillstånd för kommersiell odling och jordbruksverket har hittils fått in ansökningar om ett tiotal sorter för godkännande , tre blå och sju gröna.

Druvsorter som blev godkända 1 juli 2004 för kommersiell odling är Leon Millot, Regent och Rondo ,Chardonnay, Madeleine Angevine 76 72, Orion, Ortega, Phönix Reichensteiner (gröna)och Vidal Blanc. Regelverket för vin är omfattande och hårt detaljstyrt. Jordbruksverket kommer inte bara att följa de andra nordiska länderna och gå efter vad som är godkänt där. Utan man kommer också att göra sina egna utvärderingar, men troligtvis så kommer sorter som odlas i Danmark också att bli godkända i Sverige. I Sverige får vi inte sätta ut årgång och druvsort på etiketten , detta beror på att vi med dagens regler bara får lov att göra bordsvin. För att kunna få sätta ut årgång och druvsorter på etiketten krävs ytterligare ett regelverk som jordbruksverket idag inte anser sig ha resurser till , eftersom det i dagsläget bara finns ett fåtal kommersiella producenter i landet.

Sveriges närmaste vingrannar är Finland, Norge och Danmark. I Danmark anlades den första kommersiella vingården på 30-40 talet, där man producerade både vin och mousserat för försäljning. I Norden så är nog Danmark den ledande nationen och där har man odlat vin med framgång sedan många år tillbaka. I Danmark finns det idag ett stort antal duktiga odlare som har fått fram goda viner på sina köldtåliga sorter som nu också börjar synas ute på hyllorna i Danmarks vinbutiker.

Nordens idag äldsta kommersiella odling hittar vi lite överraskande i Norge.Den ligger i Hallingdalen syd om Drammen. Här har man producerat vin sedan 1980-talet. Norge som inte är medlem av EU behöver inte följa det strikta regelverket och kraven som ställs ifrån de andra större vinnationerna i Sydeuropa, vilket naturligtvis har underlättat produktionen. I Finland har man vårdat sina fruktvinstraditioner och här har man har gett gårdarna tillstånd att sälja sin produktion. Därför så finns det idag ca ett 50-tal fruktvinsodlare som svarar för ca 8% av vinförsäljningen på alkoholmonopolet. Sedan man lättade på alkohollagen i Finland har många odlare skaffat sig licens för att producera vin. Vinet görs på bär och frukt, som de sedan får sälja på sina gårdar.De bästa sorterna gjorda på vita vinbär kan mycket väl jämföras med de torra vinerna från Rhen och Mosel.

Sverige har haft långa bär och fruktvinstraditioner och i början på seklet var aktiviteten stor. Vi gjorde då vin på äpplen , vinbär , plommon,och krusbär bara för att nämna några. Systembolagets monopol tog i praktiken död på våra fruktvinstraditioner och idag finns det bara ca ett fåtal olika små producenter representerade på bolagets hyllor.

Att odla vin i Sverige är en utmaning som med all säkerhet kommer att uppmärksammas om man lyckas. Försöksodlingar pågar just nu lite varstans i Sverige och kommersiella producenter finns både på Gotland och Öland.I Skåne är aktiviteten stor här finns den största koncentrationen av Sveriges vinodlare idag och antalet uppskattas till ca 30-40 tal och växer stadigt , så här kommer vi med all säkerhet att få se många nya kommersiella vingårdar växa fram.Om Sverige kommer att bli ett nytt "Vinland" återstår att se.

ANTAL BESÖKARE